Tankar från Fröken Svahn, del 2
Fem år, tre c-uppsatser och två universitet senare är jag endast en kväll ifrån att bli lärare på riktigt, på papper, inte bara i huvudet. Imorgon är sista skoldagen, och den sista c-uppsatsen, examensarbetet som jag och Frida har kämpat med, skrivit på och stundtals svurit åt de senaste sju veckorna, ska upp för granskning. Jag är inte så nervös för det egentligen, opponeringar har jag varit med om förr. Det jag inte riktigt kan förstå att om mindre än 24 timmar (förutsatt att arbetet blir godkänt, och sånt förutsätter vi idag, peppar peppar) kommer jag att skåla i skumpa med min älskade sambo för att fira att fem års studier nu är över. Finito. Till ända. Skåla för att i augusti börjar jag ett nytt jobb och därmed lite ett nytt liv. Ett jobb och liv som förmodligen kommer vara extremt krävande och utmanande, men säkerligen alldelses underbart. Jag kan inte förstå det. Men det är sant. Fem år på universitetet gav mig inte bara min utbildning, den gav mig även min bästa vän (Linnea) och ovan nämnda älskade sambo (Joseph). Är det nu jag ska tacka folk? Eller är det att jinxa det? Well, tack alla som sagt att fem år går snabbt, ni hade rätt! Nu ska jag gå ut och vara fröken på riktigt! 
Linnéa och jag, kanske 2011 
Joseph och jag, kanske 2013
Träningsblogga - Ida

Men grattis till att du är färdig och grattis till världens bästa yrkesval!

Svar: Tack! Känns sjukt bra!
ellen

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress