addicted

Jag har ett beroende. Ett beroende som är så starkt att när jag inte får det blir jag extremt lättretlig, deppig, sur och rastlös, en känsla av att jag vill krypa ur mitt eget skinn infinner sig. Jag talar inte om nikotin, alkohol, socker eller koffein, jag talar om löpning som ni som känner mig nog redan listat ut. Alla ovan nämnda känslor finns hos mig dag. Mina benhinnor gör så ont att jag var tvungen att sjukanmäla mig från jobbet (eftersom jobbet är allt annat än stillasittande) och soffan, värmekudden, voltaren och högläget har varit mina vänner idag. Vänner som jag inte hoppas ska bli allt för långvariga, och sedan inte återkomma på ett bra tag. Jag är på så extremt dåligt humör att det är tur att Joseph är på fotboll och inte hemma. När jag är på lite dåligt humör, är lite stressad eller av andra orsaker har en lite dålig dag hjälper det alltid med en löprunda. Alltid. Efter bara två steg släpper alla spänningar, och när jag kommer hem igen minns jag aldrig varför jag inte var på topp innan. Men nu kan jag inte ens gå till gymmet och crosstraina, det gör för ont. Jag läste en blogg på runnersworld.se, en löpare var skadad och och skrev att när man är frisk har man 1000 önskningar, men när man är sjuk har man bara en. Att bli frisk. Dagens sanning. 
en liten tillbakablick från förra sommaren. Det var en bra dag. 

Kommentera inlägget här :