I helgen som gick började jag återigen tänka i banorna om att köpa ett gymkort. Benet ville ju inte samarbeta med mig, och min rastlösa uppsatsenergi måste ju ut någonstans. Delade denna tanke med Joseph, tyckte att han kunde träna med mig, men han var av åsikten att "han nog inte skulle hinna". På jobbet i lördags pitcahde jag istället denna gymidé för mina kollegor Bella och Robin. "Vi kan bli träningskompisar" sa jag, och berättade om allt man kan göra på ett gym. De köpte hela konceptet. Jag är så bra på att övertala. Nu några dagar senare har jag dock ännu inte köpt något jävla gymkort. Jag vill ju inte egentligen. Jag vill ju springa! Jag skjuter upp det för varje dag som går, och idag känner jag mirakulöst nog ingen smärta i benet. I alla fall inte så mycket. Så gymkortet kanske får vänta ett tag, sorry träningskompisar... Tur vi har hammarbybacken nära, har hört att Bella är en jävel på backintervaller. Hon är även bra på magdans, något jag blev varse när vi i lördags spenderade kvällen hemma hos Robin och alla hans sällskapsspel. Vid sidan av allt spelande dansade Bella, jag spelade luftgitarr och Robin, ja, han vann alla spel. 

 

Imorse gick jag utan några gumkortstankar till fine food igen för att äta frukost med min gamla barndomsbästis My och hennes nya bebis. Det var jättekul att träffa henne, och bebisen var den gulligaste jag sett. Verkligen. Smälte.