Hur känns det nu då? När euforin lagt sig och tröttheten kommit orkar jag knappt röra mig ur soffan. Jag har pluggat, halvsovit och druckit vatten hela dagen, och jag är slut som artist. Och även fast jag och Joseph försöker intala oss själva att det inte är en tävling är han ute och springer nu, lite nervös tror jag. Han kom hem från jobbet och undrade om man kunde springa i keps och vilket klädmaterial som var bäst, exkat vilken runda jag tagit, och om det inte hade varit lite jobbigt ändå? Det var ju ändå väldigt varmt idag! Jag svarade att äh, jag gav inte allt idag. Tog det lite försiktigt. Fast det stundtals var helt sinnessjukt jobbigt.Vilket jag inte behöver berätta för honom.