Klockan ringde 05,00 imorse. 20 minuter senare stod jag som en zombie i duschen, och 06,10 satt jag jag på tvärbanan som skulle ta mig till pendeltåget som skulle ta mig till Uppsala och min sista termin som lärarstudent. På centralen 06,39 hoppade även Frida på pendeln, och utan kaffe i magen åkte vi, åkte till den här sista terminen. Väl framme i Uppsala visade Frida mig en genväg till skolan, en genväg som inte innebar ett kaffestopp, bara hala backar. I skolan var cafeét stängt, och jag tänkte att jag kan härda ut 45 minuter och köper kaffe i pausen. En paus som skulle visa sig vara "en bensträckare på fem minuter". Driver ni med mig skolan? Klockan är nio och jag har varit vaken i fyra timmar redan! Jag måste ha kaffe! Men icke. Istället skulle vi prata om nästa c-uppstas, examensarbetet, bara sisådär två minuter efter att jag precis lämnat in förra terminens c-uppsats. Vi ska ge oss på det här igen alltså. Syften, frågeställningar, seminarier, tentor, gå upp klockan fem, somna på pendeln, plugga på pendeln, ventilera, skriva, svära över frågeställningar och även försöka ha ett liv tillsammans med helgjobb oxh aw. Och nej, jag klagar inte. Det är ju mest kul. Men att se ett scehma för hela våren och inte riktigt se en ledig öppna sig dag förrän typ i mars ger lite huvudvärk. Så efter skolan fick jag äntligen tag på kaffe, på Fine Food (kaffe beyond this world) och satte mig sedan vid datorn tills jag fick soffsmak i rumpan. Och vad gör jag när arbetsdagen är slut och jag behöver rensa huvudet? Springer. 12 km. Helt underbart. Efter fyra kilometer i spåret klarnade allt. Klart detta kommer gå. Jag gillar min utbilding. Jag gillar mitt jobb. Ska bara se till att sova ordentligt. Och springa. Och dricka kaffe varje dag. Allt ordnar sig.