ingen eufori på löpbandet.

Efter en helg med julfestande, julätande, juldrickande och julkbakande bestämde jag mig igår att denna vecka ska jag springa varje dag. Förutom helgen då. Jag packade träningsväskan igår, och mycket riktigt befann jag mig på gymmet efter praktiken. Men den här grejen med att springa på löpband är ju inte rolig. Det är extremt tråkigt, extra svettigt och instängt. Runners high infinner sig med andra ord inte. Men jag är så illa tvungen för jag är inte på långa vägar rustad att springa i snöstorm. Jag saknar vantar, mössa, jacka, varma tights och skor med dobbar. Och även fast jag inte är så frusen av mig går det inte att springa i endast linne och tunn jacka på isgata. Så snälla tomten, jag önskar mig allt detta, gärna i någon fin färg som till exempel rosa. Släng gärna i lite mer motivation också så kommer jag snart springa en mil på 53 minuter istället för 54. 
 
Annars kommer veckan gå i avskedens tecken. Imorgon ska jag äta avskedsmiddag med Frida och Sanna, och på lördag med resten av mina vänner. Sedan hoppas jag såklart att alla kommer på besök i Stockholm, vår dörr till den stora balkongen står alltid öppen. För den är nästan större än lägenheten. 
 
 
Fin utiskt från ny lägenhet. 

Kommentera inlägget här :